Inte världens vackraste exteriört men världens mest tillgivna. Hon är i en bra storlek och alltid redo att komma med oavsett vad det gäller. Hennes fördelar mentalt är många och skulle hon varit stresskänslig skulle hon blivit sjuk för länge sedan men inte. Hon anpassar sig väl och har nu i sommar bott två år på Åland, tidigare bodde hon hos GunnTove Ormset, kennel Vingheia men omständigheter gjorde att vi kom överens om att hon fick stanna kvar på Åland - en mer eller mindre gör inte så stor skillnad hemma hos oss.
Som synes har hon några konstiga "fläckar" vid frambenet, det är ingen biopsi taget på något sätt men jag är rätt säker på att många skulle klassa det som "pseudopelade". Hon har sett ännu värre ut, hon har aldrig medicinerats mer än att hon fick herpesvaccin vid sista parning och dräktighet. Det som vi har gjort är att vi har ändrat hennes utfodring och tillsatt B-vitamin. Efter sista pälsfällningen och pälsen kom tillbaka ser hon ut så här och för de som har sett henne tidigare så vet att det är enormt stor skillnad.
Själv var jag lite skeptisk till hennes päls och vidare avel, men då hon redan var dräktig var det bara att låta kullen födas, hon tappade päls och den kom tillbaka och blev så här fin.
Huldra av Vinterskogen är en tik som jag också har haft, hon hade på samma sätt, dvs tappade päls fläckvis och när den kom tillbaka var hon jättefin.
