Ragnar på stan

 Har bara världens bästa jobb just nu där jag kan ha ett par hundar med - vilket också ger en större möjlighet för bilåkande, socialträning samt lydnadsträning.

Dagligen är det bilåkning morgon och eftermiddag, redan från första stund när Ragnar hämtades var han lugn i bilen fast han aldrig åkt bil innan förutom till veterinären. Inget skrik, inget tjut utan en tyst och lugn valp som somnade rofyllt i min famn.

Igår beslöt jag att på min lunchtimme åka in till centrum med honom och vandra genom Torggatan där det är mest folk. Han gick som han aldrig skulle ha gjort något annat, det enda han reagerade på  var när en motorcykel startade, då stannade han till lite, sträckte på sig och kollade in läget när det var klart gick han glatt vidare. Tröttsamt var det för en liten valp och nöjd var han att lägga sig i buren i bilen efteråt.

Blommorna i city ska kontrolleras att de är OK

Kolla in trafiken och stadens gator och torg var kul.

Buren i bilen är en bra viloplats

Jag är otroligt imponerad över hans temperament och framåtanda, det överväger alla fel och brister han annars kan tänkas ha.
Vi har varit till Maxinge bland allt folk och alla bilar, vi har tittat på Transmar när den kommer till jobbet, han hälsar på allt och alla men det är matte som gäller.
Ragnar har så fantastiskt positiv attityd mot allt, lättlärd och naturligtvis som alla valpar hittar han på hyss, trots allt är han ännu bara 12 veckor och jag hoppas få ha den här lilla krabaten som följeslagare 10-15 år.

Eriksro Charmiga Balder & Eriksro Mr Big Bang

Ja då är det klart med allt pappersarbete att både Balder och Mr Big ska iväg till Norge, alltid spännande med detta pappersarbete och hålla ordning på alla regler och var man kan finna ett litet kryphål.
Det bästa är ju att SJV får ingen del av kakan denna gång – flyg direkt från Helsingfors till Oslo och så slipper man också avmaska dem. Inte lång tid kvar nu man har med dem.
Trots Mr Big:s unga ålder har jag redan känt bägge testiklarna på honom och hoppas de stannar kvar, det är nu fjärde kullen jag känner testiklarna riktigt bra vid en ålder av 5 veckor. Balder vet jag ännu inte med eftersom han växer upp hos fodervärden så har jag inte samma dagliga koll.
Eriksro Charmiga Betty blir kvar i kenneln men utplacerad hos en trevlig familj här på Åland som redan har en norsk lundehund sedan tidigare. En äldre dam vid namn Eriksro Valencia Verona aka “Lexie”.  Så Betty ska bli bondjänta tillsammans med gamla Lexie.
Nu är det bara sista veterinärbesiktningen kvar för dem och sedan flyger de ur boet till nya destinationer.
Ett litet andrum på ett par månader så kommer förhoppningsvis nästa kull med Nadya och Danny. Danny blir 10 år i höst och det var extra roligt att han ännu fick till det, han är i otroligt bra form för sin ålder och mycket välskött. Inte en gnutt extra fett på honom inte.
Är så himla glad att jag fick ett så fint hem åt honom när han var tvungen att omplaceras, han kunde inte ha fått det bättre där han härskar över sin kulle så han är verkligen “herreman på täppan”.

Nadya 3 år idag

Idag 26.5.2013 har Nadya nått en ålder av 3 år, för bara några veckor sedan fick hon sitt sista cert för FI CH. Utöver detta har hon också alldeles nyligen parats och vi hoppas på det bästa och så får vi se hur det går.
Dagen till ära tog vi en skärgårdstripp ut till Föglö för att lämna tillbaka kavaljern Cliffhanger Daniel, väl hemma igen användes kameran lite så att berörda ska kunna se hur hon ser ut och hur hon har det. Hon är i dagsläget hemma hos mej på Åland och här blir hon i ca 4-6 månader beroende på. För ett år sedan var hon här i 3-4 månader så hon känner väl till platsen och den är inte ny för henne.
Nadya smälter väl in i flocken och den är lugn och harmonisk trots den lilla griffonen som rasar på i 180, den lill-killen kommer att ha världens muskler så som han far på.

		Nadya 3 år Visa bildspel HÄMTA ALLA

Danny + Nadya = Sant

Om allt går vägen och parningen har tagit så dyker det upp smått igen i slutet av juli. Bara att vänta och se, även denna gång gör jag som jag gjort de fem sista gångerna och ser om min teori håller en sjätte gång.

Danny är en herreman som blir 10 år i oktober, han har inte många avkommor efter sig och meningen var att det skulle varit en annan hane, men tillfälligheter och att inte komma iväg ändrade på planerna. Danny finns också bakom Lilli i stamtavlan och med Betty blir det att han finns i femte generation bakåt i ledet och därmed riktigt roligt att han parade igen. Men det är inte vilken tik som helst som han parar och när som helst för att de ställer upp. Nadya ställde upp sig redan när han kom i torsdags, jag provade med en “progesteronsticka” och även om hon villigt skulle gått med på att para sa stickan att det var inte rätta tidpunkten – och de fakto är att så sa Danny också och väntade tills igår lördag.
Möjligen detta kan vara orsaken till att många tikar går tomma – de är helt enkelt parade på “fel dag” trots att tiken bjuder ut sig och hanen kliver på. För många år sedan upptäckte jag att de är riktiga “joyrides” både hane och tik när tiken löper, men det är bara de riktigt erfarna hanarna som verkligen vet när det är rätt.
Följande löp och parning har jag haft. Från det att tiken började blöda så på 8:e dagen efter fram till dag 20 var det parning varje dag. Eller med en annan tik som blev parad vid ett tillfälle och ratade sedan hanarna 2 veckor efter men tillät att en viss hane kunde para fast löpet var över???  Det är ingen ännu som har kunnat svara på den frågan.

Så ni som har tikar som löper, kolla tiken för det är inte alltid hanen det är fel på, skulle närmast vilja säga i de flesta fall beror det hela på tiken.

Mio BIR-valp

Fick den glädjande nyheten idag att Mio (Eriksro Bright Boromir) blev BIR-valp i Österbybruk för Kurt Nilsson.  Jättekul! Mio är Sivs egen lilla Guldklimp och jag är oerhört stolt över dem.
BIR, CERT; CACIB gick till Little Pimillys Cvaser aka “Frode” som är en son efter vår kära Saxo, härligt att se att det går bra för hans avkommor. Utöver detta är hans morfarsfar min danska import Amled och mormor min amerikanska import Cliffhanger Elois of Eriksro.
BIM CACIB gick till Kung Sunes Tjorven, farmor till henne är Eriksro Prima Tigerlily och mormor är min import Huldra av Vinterskogen som placerades på foder till Maria Hedström, kennel Kung Sune. Ännu längre bak hittar man min danska import Amled som morfarsfar.
Så det var hela tjocka släkten det

Stort GRATTIS !!!

foto: Siv Kvarnström

Charmiga-kullen

Otroligt!!!! Stamtavlorna för E. Charmiga Balder och E. Charmiga Betty låg i postlådan idag, super-rekordfart måste jag säga. Tisdag kväll skickades de in, rutan kryssades i för färdigt att hantera för FKK, betalade onsdag förmiddag och torsdag i posten hem.  2 dagar..... FANTASTISKT!!!!

Kennelns registrerade valp nr. 100

FKK har i dagarna registrerat kennelns 100:ade valp. En milstolpe för många. Min första kull föddes 31.7.2000 och det har tagit mej 13 år att komma till detta antal efter många sorger och bedrövelser.
Vägen har inte varit en dans på rosor och stora inkomster - nej då långt därifrån, men som de kloka säger - det är de stora utgifterna man blir rik på.

Eriksro Mr Big Bang är nummer 100 och namnet fick han dels för att han vägde 265 gram vid födseln och dels för att det var överlevande valp nr.100. Fortfarande har jag inte hört någon lundehundvalp som varit så stor och han har vuxit i samma takt viktmässigt som Balder och Betty så även utvecklingen, dvs han har varit en vecka tidigare än dem. Han är också ensam vid matbaren vilket har resulterat i att han är ingen liten kille och möjligheterna finns att han kommer att bli stor - dock ingen garanti utan det ser man först vid 6-7 månaders ålder.

Kennel Eriksro valpkullar

Återigen gick det otroligt snabbt med registrering av kullarna, massor med pluspoäng till FKK för deras elektroniska system. Chippade i måndags, dubbelkoll av chippen på tisdag kväll samt pappren skannas in och bifogades till kullens info över nätet, godkändes och sparades. Onsdag kunde man logga in och betala och bara ett par minuter senare syndes kullarna på nätet. Snabbt, smidigt och enkelt så nu väntar jag bara på att de ska dyka upp i postlådan - vilket jag misstänker sker i början av nästa vecka med tanke på postgången - FANTASTISKT!!!!

Utöver detta är Nadya på väg in i höglöp, checkade henne idag och det börjar närma sig, har beslutat att prova para henne med en äldre herreman som kommer på besök i dagarna och det blir fullständig koll på dem - en medveten planerad parning har jag ännu inte lämnat obevakad, finns inte i min tankegång att göra på det sättet, det kan gå bra - men det kan gå väldigt illa också speciellt om endera av dem inte varit med om en parning tidigare. Mitt motto är: "BETTER SAFE THAN SORRY".  Samt vill jag veta när parning skett så man vet tidsmässigt hur många dagar tiken går vilket jag anser är av stor vikt att veta. Nu vet jag att alla resonerar inte som jag och det är ju bra att det finns olika sätt att tänka avel på.

Tja då är det bara att vänta och se vad som händer, några glädjeskutt tar jag inte förräns det blir valpar och de har passerat två veckor och först då inkommer jag med mer information officiellt. Den som är intresserad av en valp är välkommen att höra av sig.

Para eller inte para???

Strax efter hemkomst med Nadya började hon löpa, hon har ännu inte de bästa dagarna och jag vet inte om jag ska para henne eller låta bli. De bästa dagarna för parning infaller denna gång när Conny är på jobb och därmed blir det lite problem för att åka iväg för jag har inte räknat med att hon skulle löpa just nu så det passar inte riktigt in i tiden.
Hennes Finska Championat har jag ansökt om så det borde komma när som helst och bli synligt i FKK:s databas.

Att para Nadya skulle tillika vara roligt då jag känner till stamtavlan bakom i flera generationer och vet att det är mentalt stabila hundar med bra temperament bakom. Visst hundar som har fått IL och inte lever längre men också hundar som fått IL och har repat sig och blivit friska igen. Nadya har aldrig varit sjuk så här långt och vad gäller hennes far FI SE CH. Eriksro Kökar-Sture (Snix) så måste jag säga att den tid han var hos mej hade jag inte problem med honom varken med andra hanar eller att han skulle vara dålig och fungerade BRA i flocken. Han var alfa-hane och det är hans rätta position men förstod att JAG var ledaren. Han är ögonlyst UA men patella 0/1 och därmed är också Nadya kontrollerad för patella med 0/0 eftersom jag ville veta att hon inte har det, skulle hon ha det är jag tveksam till att jag skulle gå vidare med henne i avel med någon individ som inte var undersökt. Nu när jag vet att hon är undersökt med detta resultat kan jag gå vidare med en hane som inte är patellakollad (råd jag har fått från uppfödare med raser där patella är vanligt). Bakom Snix ligger min egen uppfödda Eriksro Ofeigstad Gryla som också hon är ögonlyst U.A, bakom henne ligger en tik från min andra kull Eriksro Cruella som fortfarande lever och i år blir 12 år. Bakom henne ligger mina första egna avelshundar Amled och Silversound´s Ella-Cinderella, bägge högt meriterade och hela linjen där med ett bra temperament.
Bakom Snix ligger min och Pia Suopankis delägda hane Anarchos Trikimees med ett toppentemperament och högt meriterad samt hela linjen bakom är bara toppen.
Nadyas mor Ålvishemis Lin Lykke Hedesdotter är en tik som jag tycker är något stor men med ett bra och stabilt temperament. Bakom henne ligger en tik som är kullsyster till en hane jag är mycket förtjust i men som aldrig har lämnat några valpar så iom Nadya är jag glad om jag kan ta tillvara denna bit i avel.
Även om Nadya i sig är en stor tik och har stora individer bakom sig värdesätter jag dessa individer högt då det har visat sig att de har ett bra temperament vilket för mej är viktigt vad gäller avel.
Dvs - jag prioriterar INTE rasstandard vid avel utan jag prioriterar min tro vad gäller hälsan hos lundehund.
Däremot uppskattar jag när domarna tar fram en individ som visas på utställning som verkligen håller den rätta rasstandarden.

Hanen till Nadya då - jag vet ännu inte med säkerhet vilken hane det blir, men jag vet att det blir isf en hane med ett stabilt temperament och som hittills har lämnat riktigt bra ifrån sig men endast ett fåtal har gått vidare i avel. Eller en ung hane med ett bra temperament som inte ännu parat men som jag vet vad har bakom sig och uppskattar vad som finns bakom. Har olika alternativ att välja på men vet inte vad jag ska välja eller om jag ska para då det är lite fel i tiden.

Stojiga-kullen 5 år

CIB SE FI LT CH BALTW-11
Eriksro Stojiga Sandy

Idag 15 maj fyller min Stojiga-kull 5 år

Grattar gör vi till följande hundar och ägare:

FI CH. Eriksro Stojiga Sammy
"Sandy" 

Eriksro Stojiga Sanne

En härlig sprallig kull, både "Kosh" och "Sandy" har gått vidare i avel och det är
spännande att följa med valparna och hur det går vad gäller hälsa och allt annat.

En minnesvärd resa

Fredag eftermiddag och avfärd mot Finland via skärgårdsvägen, övernattning på finska sidan i stugbyn Lomatorpa placerad i Taivassalo.

Utställning i Pöytyä på lördagen där “Charlie” blev BIR-valp, Bobs blev BIR, Cert och Fiona fick nöja sig med EXC.1. Alla tre har gjort fina framsteg vad gäller hantering av främmande, Smiley åkte på blått pga att hon ännu är i alldeles för högt hull – men vi jobbar vidare på saken.

Efter utställningen åkte vi ner till Borgå för att hämta vår nya familjemedlem – en helt ljuvlig griiffon-valp vid namn Cadogan Timbaland, äntligen en flerårig dröm som gått i uppfyllelse. Framåt och orädd – vad mer kan man begära?

Sen var det dax att åka vidare till Marie & Elvis, spännande att se deras nya hem. Strax efter kom Micke & Sofia med Sniff som har vuxit och blivit alldeles fantastiskt och stilig.
Vi hade en trevlig kväll och trots att Hugo är sjuk såg han ändå bra ut och han får den bästa vård hos Marie, för att minska lite på Hugos stress kom vi överens om att vi skulle ta Nadya med hem till Åland och så får vi se hur framtiden utvisar det hela att falla ut.
TACK till er alla för en jättehärlig och trevlig kväll som var väldigt intressant med tanke på Mickes teori och berättelse, vilket verkligen satte tankarna i rullning.

Under helgen har även lilla Saana (Eriksro Bright Star) ställts på en Match Show och slutat som Bästa valp 2:a, Grattis till Piia och jättebra handling Niina.
Anarchos Trikimees aka “Ticko” har gjort det igen – BIR, CACIB 
Hemvägen var också riktad till skärgårdsvägen, övernattning och bad i vedeldad strandbastu stod på programet – fungerade helt utmärkt med alla 7 hundar som var med, den enda som inte ännu kan gå i koppel är vår 9 veckors trollunge.

Fiona 4 år

Hipp hipp hurra idag 10 maj fyller Filippa´s Fiona In Pursuit of Glory 4 år!!!!
Inte världens vackraste exteriört men världens mest tillgivna. Hon är i en bra storlek och alltid redo att komma med oavsett vad det gäller. Hennes fördelar mentalt är många och skulle hon varit stresskänslig skulle hon blivit sjuk för länge sedan men inte. Hon anpassar sig väl och har nu i sommar bott två år på Åland, tidigare bodde hon hos GunnTove Ormset, kennel Vingheia men omständigheter gjorde att vi kom överens om att hon fick stanna kvar på Åland - en mer eller mindre gör inte så stor skillnad hemma hos oss.
Som synes har hon några konstiga "fläckar" vid frambenet, det är ingen biopsi taget på något sätt men jag är rätt säker på att många skulle klassa det som "pseudopelade". Hon har sett ännu värre ut, hon har aldrig medicinerats mer än att hon fick herpesvaccin vid sista parning och dräktighet. Det som vi har gjort är att vi har ändrat hennes utfodring och tillsatt B-vitamin. Efter sista pälsfällningen och pälsen kom tillbaka ser hon ut så här och för de som har sett henne tidigare så vet att det är enormt stor skillnad.
Själv var jag lite skeptisk till hennes päls och vidare avel, men då hon redan var dräktig var det bara att låta kullen födas, hon tappade päls och den kom tillbaka och blev så här fin.
Huldra av Vinterskogen är en tik som jag också har haft, hon hade på samma sätt, dvs tappade päls fläckvis och när den kom tillbaka var hon jättefin.

Eriksro Sweet Sugar BIS-2 valp

Idag har vi varit på ÅBSK:s årliga inofficialla utställning, en jättebra chans att låta unga hundar bekanta sig med utställningsmiljön. Dock färre hundar än vanligt anmälda men som vanligt hundar i hög kvalité.
Vi är riktigt nöjda och domaren tyckte om Charlie och tyckte han var lovande, själv är jag extremt kritisk och jag trodde ju inte han ens skulle få HP med vad jag ser för fel på honom, men HP fick han och därmed BIR-valp. Han var dessvärre den enda lundehunden anmäld.
Smiley var anmäld i veteranklass, hon gick inte vidare pga att hon ännu är i för högt hull och fortfarande grinig på bordet så nu får jag se om jag ställer henne på lördag – det var lite generalrepetition det här. Det gick bättre än väntat på bordet, men jag är inte nöjd, misstänker att hon har ont någonstans och nu blir det fysioterapi för henne.

I övrigt är jag otroligt imponerad över Charlies beteende i ringen och framför allt på bordet. Han travade som värsta travarhästen och stod lugnt och fint på bordet som om han aldrig gjort annat i hela sitt liv – för att vara ärlig har han inte stått på bord tidigare mer än på ringträningen med Ålands Vinthundsklubb och det var lite läskigt med stora vinthundar brevid.

I BIS-finalen var det endast fyra valpar så en fjärde placering var vad jag väntade mej, men dit placerades en dvärgschnautzer, på tredje en perrovalp och sen blev de att fundera mellan Charlie och Stabyhounden Dundra som ägs och är uppfödd av min gode vän Erica. Hörde lite ringside hur folk hoppades att lundehunden skulle vinna men vi kom på en hedersvärd BIS-2:a plats och Stabyn knep således BIS-1:a placeringen bland valpar – en skitsnygg Stabyhound dessutom!

NO SE Eriksro Trevliga Liam 5 år

Hipp hipp hurra för "Kark" idag som blir 5 år. Tack Siv Hjelme för ett gott hem du gett åt honom.
En go gutt som har lämnat flertalet avkommor och fört generna vidare i Norge vilket jag är otroligt stolt över.
Även på utställningar har han gjort det gott.

Övriga kullsyskon lever tyvärr inte och har lämnat jordelivet alldeles för tidigt men även de har lämnat avkommor så även de lever vidare.
Eriksro Trevliga Luke lyckades med bedriften 2 cert samt en BIG-4 placering, tyckte dessvärre inte om påhittet utställningar men lämnade riktigt fina avkommor varav jag själv har en: NordJV-11 Eriksro Mysiga Lilla My. "Leon" blev enligt vad jag har fått berättat för mig först förgiftad av en död fågel och detta lämnade spår i hans immunsystem till IL som troligtvis låg latent efter detta och sedan bröt ut och han fick somna in.

Eriksro Trevliga Lycke flyttade till USA och hann där lämna en kull på 3 hanar och 1 tik innan hon i år 2013 slutligen somnade in pga IL.

Personligen är jag inte själv oroad över att "Lillis" bägge föräldrar fått somnat in pga IL då detta finns i alla lundehundar, jag tror mera på utfodring och vad man utsätter dem för, dvs att man vänjer dem till allt möjligt och socialtränar i ung ålder så har man goda förutsättningar trots att arv finns med i bilden. Ett bra temperament och god socialträning har också stor betydelse.